En timme med Masi
Det blev en ridtur på Masi idag, sol men tyvärr så blåste det en hel del o det var lite synd. Annars hade det varit jätteskönt.
Masi han är för rolig. Han är som han är när han inte blev som han skulle. Men det gör ingenting för det är i alla fall roligt varje gång vi rider ut.
Eftersom det inte har blivit mycke till ridning på hela vintern så tar vi det så lungt och håller oss mest till skritt med några travsträckor. Masi tycker att det är såååå tråkigt att skritta men jag försökte förklara för honom att vi ska ta det så lugnt nu ett tag framöver. han verkade köpa läget en stund i alla fall, ända tills han tyckte att det blev tråkigt igen. Då kunde han inte gå rakt fram utan gick serpentin-zick zack över hela vägen.
Jaja, en lite diskussion senare så gick vi rakt igen. Då snubblade han till lite och blev JÄTTE rädd! Haha, ja vad ska man säga...
Lite senare kommer det en bli bakom oss och den låter väldigt mycket. Jag bestämmer mig för att rida in till sidan ut på en liten gräsplätt. Mellan gräset och vägen är det ett "dike", kanske 30 cm djupt och lite bredare. Ut på gräsplätten är inget problem, Masi tar bara ett litte längre steg. Tillbaka ut på vägen så tycker Masi att det är dags att liva upp tillställningen lite och gör ett mega hopp över diket! Jag skrattade, vad mer kan man göra?
För att avsluta ritten så kom han på att den näst sista postlådan på vägen hem är super läskig och måste hoppa i sidled förbi den.....
Så brukar en ridtur på Masi se ut. Min lilla pensionär tycker att det är tråkigt med skritt och hr fortfarande glimten i ögat trots sina 19 år...
Nu är det rejält lerigt överallt, speciellt i hagen och nu är det bara vinterhagen som gäller för hästarna. Och Masi han protesterar genom att rulla sig i leran varje dag. Speciellt roligt är det att gnida in lera mellan öronen i luggen...NOT!
Masi han är för rolig. Han är som han är när han inte blev som han skulle. Men det gör ingenting för det är i alla fall roligt varje gång vi rider ut.
Eftersom det inte har blivit mycke till ridning på hela vintern så tar vi det så lungt och håller oss mest till skritt med några travsträckor. Masi tycker att det är såååå tråkigt att skritta men jag försökte förklara för honom att vi ska ta det så lugnt nu ett tag framöver. han verkade köpa läget en stund i alla fall, ända tills han tyckte att det blev tråkigt igen. Då kunde han inte gå rakt fram utan gick serpentin-zick zack över hela vägen.
Jaja, en lite diskussion senare så gick vi rakt igen. Då snubblade han till lite och blev JÄTTE rädd! Haha, ja vad ska man säga...
Lite senare kommer det en bli bakom oss och den låter väldigt mycket. Jag bestämmer mig för att rida in till sidan ut på en liten gräsplätt. Mellan gräset och vägen är det ett "dike", kanske 30 cm djupt och lite bredare. Ut på gräsplätten är inget problem, Masi tar bara ett litte längre steg. Tillbaka ut på vägen så tycker Masi att det är dags att liva upp tillställningen lite och gör ett mega hopp över diket! Jag skrattade, vad mer kan man göra?
För att avsluta ritten så kom han på att den näst sista postlådan på vägen hem är super läskig och måste hoppa i sidled förbi den.....
Så brukar en ridtur på Masi se ut. Min lilla pensionär tycker att det är tråkigt med skritt och hr fortfarande glimten i ögat trots sina 19 år...
Nu är det rejält lerigt överallt, speciellt i hagen och nu är det bara vinterhagen som gäller för hästarna. Och Masi han protesterar genom att rulla sig i leran varje dag. Speciellt roligt är det att gnida in lera mellan öronen i luggen...NOT!
Kommentarer
Trackback
