Historien om den svårlastade hästen

Svårlastad är hon egentligen inte, men oerhört lynnig och ouppfostrad. Har stått inne på Jägersro och tyvärr inte blivit varken hanterad eller uppfostrad på rätt sätt. Jag har varit och hjälpt Agge många gånger nu den senaste tiden. Vi har övat på att gå in i släpet och sedan backa ut på kommando och inte låta henne bestämma när hon vill backa ut. Det har gått bättre och bättre. Vi har även kunnat stänga bakom henne. Hon har blivit lite sur då och sparkat. Men rädd är hon inte. Bara sur. Hon har alltid väldigt bråttom ut ur släpet. Men hon är inte det minsta rädd. Men att lasta henne med hjälp av linor eller andra hjälpmedel kan man bara glömma då hon flippar ut fullständigt.

I måndags så lastade vi henne på förmiddagen och stängde. Agge körde Skurup runt och det gick bra. Hon skrapade lite men stod snällt. På eftermiddagen så lastade vi henne igen utan störe bekymmer och körde till Skönabäck där hon fick gå ett pass. Hon var pigg och glad. Men när vi skulle lasta och åka hem så ville hon inte gå in. Tog nåt steg upp på lemmen innan hon backad bort. Några försök senare så hade alla fyra benen uppe men får då för sig att hoppa baklänges ner från lemmen och i samma sekund stegra sig...noll koll på sig själv. Vi kunde alla räkna ut att nu går hon omkull och mycket riktigt så gjorde hon det. Men istället för att fortsätta härja runt så stod hon helt still. Gick direkt mot släpet igen och hon tvekade en gång innan hon gick in. Hemresan gick bra. Väl hemma hade hon inte alls bråttom ut utan backade fint ut.

Tyvärr så har hon inte blivit hanterad på rätt sätt. Som så många andra hästar på Jägersro så har hon blivit ledd med sk. lipchain, vilket har resulterat i stora är på gommen ovanför framtänderna. När hon inte får som hon vill så hotar hon med att stegra eller sparka, något som dock blivit mycket bättre ju mer vi har jobbat med henne. Men hon kan fortfarande stöka till på vägen ut i hagen och springa runt den som leder. När hon inte får göra det så försöker hon stegra. Man måste vara väldigt konsekvent med den hästen. Visa vad som accepteras och vad som inte accpeteras.

Nu går det allt bättre med lastningen men hon ska ändå försöka komma undan innan hon traskar på släpet som om hon vore världens mest lättlastade häst. Nu har vi i allafall kommit iväg ett par gånger med henne och om allt fortsätter att gå bra så ska hon starta nästa helg i Danmark.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0